Passerar förbi

Passerar förbi
Passerar förbi

Ett mycket vackert och respektingivande djur i sin miljö på Wrangels ö.

Avståndet till isbjörnen är ca etthundra meter. Vi sitter på marken och njuter av ett möte utan hot och vapen. Det är som ett outtalat kontrakt mellan oss och isbjörnen. Vi får titta och vi skadar dig inte. Björnen visar upp sig och kan fortsätta sin vandring.

Det är tidig september och isbjörnarna väntar på att havsisen ska lägga sig. Vi hade gjort ett strandhugg vid Dream Head Mountains på den nordvästra delen av Wrangels ö. Vi gjorde en vandring några kilometer inåt land över tundran och var på väg tillbaka till båten, när vi kunde se björnen på långt håll. Ganska snart insåg vi att våra vägar skulle korsas. Sakta men säkert minskade avståndet till dess att det var ca 200 meter.

Vår grupp hade hjälp av två erfarna isbjörnsforskare som kunde läsa björnens beteende och visste hur man beter sig i en liknande situation. Ingen av oss hade varit med om något liknande. Pulsen steg nog en aning hos mer än en av oss.

Nikita Ovsyanikov, med trettio års erfarenhet av isbjörnar, sade åt oss att sitta ner. Därefter kunde vi fascinerat betrakta björnen komma allt närmare. Kamrat Pär är rutinerad golfare och sade efteråt att björnen var på “par tre-avstånd”, ca 90 meter. Min exif säger 80 meter. Till slut tar Nikita och Nikolaj två steg framåt och blåser upp sig lite grand, och då viker björnen av något. Allt i makligt tempo.

Den verkar fånga en lämmel och lägger sig ned på marken och tuggar i sig. Efter någon minut reser sig björnen upp och försvinner iväg. Då blir denna bild till, med tundran, ishavet och dess naturliga invånare. Vi är bara gäster.

Jag vill med bilden visa skönheten i ett vilt djur som oftast beskrivs som ytterligt farligt, kanske det farligaste på jorden. Vi fick lära oss mycket om bl a isbjörnar under vår resa. Djuret ÄR farligt, men har ett beteende som är mycket komplexare och intelligentare än vad den normalt beskrivs som.